Jag ber om ursäkt men det här är på svenska...

JÖNKÖPING/SVERIGE

Jag gjorde min praktik i Vårsol SARA i Jönköping. Vårsol SARA är en av frälsningsarmens verksamheter i Sverige. Vårsol SARA i Jönköping är ett boende för ensamkommande flyktingungdomar i åldern 16-21 år. Verksamheten startade den 1 april 2007 och sedan dess har ett 60-tal ungdomar kommit till Jönköping. Vårsol erbjuder asylsökande ensamkommande ungdomar boende, omsorg, tillsyn och påbörjar integreringen i samhället. Uppdraget för detta har Vårsol SARA fått från Jönköpings kommun. (Vårsol SARA, 2012, Verksamhetsberättelse för år 2012, s. 4.)

Yrkesroll och professionalitet

Alla av oss har någon eller några roller som är knutna till en speciell situation och som skiljer sig till de andra. Kultur, uppfostran och samvaro har en viktig betydelse i de roller som vi intar. (Cronlund, 2011, s. 63-64.) Hur vi tolkar och fyller rollen beror också på individens personlighet och livserfarenhet (Svensson, 2008, s. 95). Yrkesroll är en uppsättning beteenden som förväntad av en individ i en arbetsplats men det finns inga exakta regler, hur en individ ska bete sig (Cronlund, 2011, s. 65). ”Yrkesrollen ligger i samspelet mellan dels personen i rollen och professionens förväntningar, dels mellan organisationens uppdrag och klienternas behov”. Yrkesrollen blir alltid olika i olika organisationer. (Svensson, Johnsson, &  Leili 2008, s. 95.)

”Professionalitetet är knutet till etiska regler som reglerar förhållandet till de människor man arbetar med och kollegor.” Individens egna värderingar, normer och symboler påverkas professionella sammanfatningarna. (Bernler, 2001, s. 15.) Att vara professionell menar oftast att man är förvärvad och använder sig en yrkeskompetens som bygger på såväl teoretiska studier som praktisk erfarenhet. Professionaliseringsprocessen tar lång tid och det kräver eget engagemang och stöd utifrån (Bernler, 2001, s. 21). Man är aldrig färdig utan man måste hela tiden arbeta sig med sin utveckling (Bernler, 2001, s. 22). 

Min egen läroprocess i vårsol sara

När man arbetar med klienter har man nytta av tidigare erfarenhetet. Allmänna yrkeskompetenser kan innehålla teoretisk kunskap, erfarenhet, mognad, yrkesstolthet, en klar roll i förhållande till klient, självkännedom, empatisk förmåga, tydlighet i förhållande till andra yrkesgrupper och etik (Bernler, 2001, s. 18). Viktigaste är att ha förmåga att kunna samspela med andra människor (Cronlund, 2011, s. 66). Jag har fått mycket erfarenhet att möta olika människor i mitt tidigare jobb i laboratoriet. Jag vet vad det menar att beter sig yrkemässigt även om man möter svåra situationer. Jag kan upprätthålla lugnet även någon beter sig hotfullt. Jag har varit med i många utbildningar om hur man behandlar svåra kunder.

Frälsningsarmen har sina egna etiska vägledningar för arbetet bland barn och ungdomar som hjälper personal att uppnå rätt position bland ungdomar. Jag hade faktiskt några fördomar gällande frälsningsarmen och deras kristna värderingar. Jag är själv ateist och jag tänkte att det kan vara svårt för mig att jobba enligt deras regler. Jag var förvånad hur toleranta och öppna alla var. I personalen finns det också personer som har andra religioner. Jag tror att min största lärdom var att upptäcka hur lika grundläggande värderingar olika religioner har. Jag märkte också att jag har de samma värderingar utan att vara troende. Vi hade många diskussioner om religioner och andra kulturer och jag började tänka på de livets stora frågor. Jag hade inga svårigheter att jobba enligt frälsningsarmens värderingar. Jag tycker att värderingar är mer som generalla råd om vad det är acceptabelt och hur man ska bemöta andra.

Persolalens förhållande till ungdomar skall vara ställföreträdande förälder ur ett omsorgsperspektiv i Vårsol. (Vårsol, 2013, s. 7.) Alla ska mötas med respekt och personell ska vara ett gott exempel som andra kan ta efter. Ungdomarna kommer från svåra omständigheter och det är viktigt att förstå deras situation. Man ska vara uppmärksam på sitt eget beteende vid beröring, i ordval och vid val av plats när man har samtal med en ungdom. Olämplig fysisk eller muntligkontakt är inte tillåtet. Man ska vara varsam vilka signaler man sänder ut och håll klara gränser. Andra kan misstolka handlingar hur oskyldiga de än är. Man ska ha ett professionellt förhållande till ungdomar. Det underlättar arbetet och integritet för både personal och pojkarna. Professionalism innebär också att man ska hålla tystnadsplikt och aldrig prata om en pojke med en annan pojke. Man ska inte heller göra påståenden som man sedan inte kan stå för. I början av praktiken tänkte jag mycket mitt förhållande till pojkarna. Jag är van vid att kramas och ha varm relation med mina bekanta. Jag bestämde mig att inte ha för nära kontakt eller relation med pojkarna. Jag menar att jag hade lite mer distans när det gäller pojkarna. Jag hälsade pojkarna med att säja hej eller skakade hand och respekterade deras gränser och integritet och betedde inte som en kompis. Med detta val nådde jag lättare professionellt förhållande med pojkarna. 

Samtidigt som man arbetar med individen måste man arbeta med omgivningen (Bernler, 2001, s. 20). När man arbetar i en mångkulturell arbetsplats behöver man vara uppmärksamma för interkulturella skillnader. Det finns skillnader mellan kulturer hur man beter sig och uttrycker sina känslor. Vi använder vår egen kultur som referensram för våra tolkningar (Cronlund, 2011, s. 76-77). Stereotyper påverkar omedvetet vår uppfattning om en individ och det finns en risk att de bidrar till fördomar. (Cronlund, 2011, s. 65-67.) Man ska behandla alla rättvis och man ska inte dra några slutsatser utan att först ha kontrollerat fakta. Man ska inte heller ha favoriter bland ungdomarna, alla är lika värda.

Jag minns en händelse från första dagarna i praktiken när jag tolkade en händelse alldeles fel. Ungdomarna pratade sitt eget språk så jag kunde bara tolka deras kroppsspråk. Jag trodde att de bråkar och börjar slåss när som helst men när jag frågade om saken berättade de att de bara pratar om fotboll. Kroppsspråket har större betydelse än det talande språket men uttryck varierar också mellan kulturer (Cronlund, 2011, s. 77). Jag kommer själv från Finaland och jag är inte van att visa känslor eller tala högt så jag har fått lära mig att tolka pojkarnas beteende från nytt perspektiv. I början var det också jätte stressande att vara i så livlig och bullrig miljö men nu har jag blivit van för detta. Det finns också skillnader i respekt mellan kulturer. Det är fördel att jag är äldre än pojkarna i boendet men jag märkte att i början tog det ganska lång tid att nå respekt från några av killarna. Orsaken till detta kan hittas i de skillnaderna mellan kulturer. Vissa har också svårt att ta emot kommandot särskild från kvinnor. Man får vara uppmärksam hur man uttrycker sig och man ska använda positiv förstärkning. Man ska vara behärskad även när man känner sig trängd och påhoppad. Egenskaper som hjälper mig att arbeta med kunder är empatiförmåga, fred essens och det att jag försöker alltid förklara, vad orsak och mål är med gärningar.

En mycket viktig del i yrkesrollen är känslan att kunna hantera situationer och möten med klienter. Ibland kan man känna sig osäker när man gör slutsatser. Det är viktigt att man kan hantera osäkerhet och att alla i personalen får handledning. När man gör sin praktik är det viktigt att få stöd i den egna förändringsprocessen. Man ska inte ta upp egna problem med klienter, så det var viktigt att jag fick prata om mina tankar och bekymmer med mina handledare. Regelbunden handledning hjälpte mig att förstå bättre mina egna reaktioner och stärkte min yrkesidentitet. Egna personen utgör ett instrument i arbetet och påverkas av interaktion, så det är något som man måste lära sig att hantera (Bernler, 2001, s. 21). När man jobbar med människor är det också viktigt att komma ihåg att det inte är bara ett sätt som är rätt. Alla av oss är olika och vi kan använda olika metoder i olika situationer. Vi får komma ihåg att vi kan ändra vår egen beteende och acceptera att andra kan bete sig annorlunda än vad vi är vana vid. (Cronlund, 2011, s. 65-67.) Jag tycker att jag lärde mig att sätta gränser bättre under praktiken men det finns fortfarande behovet för mig att utveckla i detta. Ibland känns det att jag var för snäll mot pojkarna. Det betyder inte att jag hade låtit de göra saker som är inte tillåtet, det betyder att mitt sätt är bara mjukare. Det kan vara svårt att hitta balans, ibland behöver man bara använda strängare metoder. Jag tycker också att några av personalen var för hårda mot pojkarna. Det händer ingen lärande om man inte berättar varför man måste göra något eller på något viss sätt, enbart kommandot skapar bara motstånd.

Det finns en sak som fångade min uppmärksamhet. Det finns några i personalen som brukar sitta alltid på kontoret. Det är helt okej om man jobbar där men om man para gör sina egna saker är det inte okej. Det har varit diskussion om detta i personalmötet men detta har inte blivit bättre. Själv valde jag att jag försökte vara i närvaro för pojkarna så mycket som möjligt, jag följde dem även till aktiviteter. Jag märkte att pojkarna uppskattade detta mycket. Det finns också en del man kan inte göra som en praktikant eller ens ensam som personal. Eftersom man rekommenderar att det skall finnas alltid två personel i rummet begränsar det möjligheter att hjälpa pojkarna i träningslägenheter. Det är inte ofta att det finns tid för detta. Jag skulle ha velat hjälpa dem pojkarna mer men det var inte tillåtet att gå till deras lägenheter själv. Annars är jag nöjd med min praktik och detta jag fick göra. Jag fick vara med i allt och jag tycker att jag har utvecklat både som person och som professionell. En riktig bra upplevelse.

 -PÄIVI-

REFERENS

 Bernler, Gunnar; Cajvert, Lilja; Johnsson, Lisbeth & Lindgren, Hans. (2001). Psykosocialt arbete ideer och metoder. Stockholm: Natur och kultur.

Cronlund, Katri. (2011). Människan socialt och kulturellt. Stockholm: Bonnier.

Svensson, Kerstin; Johnsson, Eva & Laanemets, Leili. (2008). Handlingsutrymme utmaningar i socialt arbete. Stockholm: Natur och kultur.

Vårsol SARA, (2013). Verksamhetsberättelse för år 2012. Frälsningsarmen.